Tankar....
Har varken tid eller lust att ha TV vilket jag förmodligen är ganska ensam om i dagens Sverige. Jag missar serier där man ska förnedras offentligt, bortkomna ungdomar som aldrig haft några krav på sig utan bara haft "pappas" pengar och blir därefter, ungdomar som ska tävla i att bli bartender och som vanligt i de flesta doku-såpor så fylls deltagarna med så mycket sprit att de ska skapa rubriker. Det mest upprörande är att dessa tragiska människor senare åker runt på en liten turne som någon typ av "skadat gods-tour" och gästspelar på discon där andra unga människor tillber dessa vrak.
Att sen ungdomar blir därefter är väl inget konstigt.
Många unga tjejer berättar om sin tid i skolan där sexuella trakasserier tillhör vardagen med både förnedrande verbala påhopp samt regelrätta fysiska antastningar vilket idag är vardagsmat och inget som är någon enstaka tillfällig händelse.
Idag äts det antidepressiva piller likt lösviktsgodis från ICA! Ätstörningar, ungdomar som skär sig för att få ur sig smärtan, ungdomar vars aggressioner slår mot allt som folk i sin närhet eller som sitter och skriver av sig hatiska kommentarer på bloggar...
Att skriva en blogg, att driva ett företag eller vara offentligt känd innebär att man förr eller senare kommer i kontakt med såna.
De kan anklaga t.ex. bloggaren för att vara ful, fet, slampig (värre ord), m.m.
Själv har jag fått höra att jag är "oseriös" för att jag har haft färgad bakgrund, att mina modeller sett glada ut på bild, varit "lättklädda" (det sista är en rolig paradox med tanke på att Sveriges största modellagentur visar både kön och bröst på deras hemsida och att Cosmodels inte ens visar underkläder eller badkläder), och att jag TJÄNAR FÖR LITE (även det sista är en paradox eftersom det är kutym att "det inte ska kosta något att bli modell" - en del tror t.o.m. att jag ska betala dem deras färdbiljett för att de ska fotas till agenturen).
En intressant iaktagelse är att det verkar de som har MINST erfarenhet av branschen, och uppenbarligen tvivelaktig utbildning är de som har de mest negativa åsikterna. Håller med att allt går ut på att exploatera modellen oavsett kön men de som säger sig "veta" kan uppenbarligen inte ens stava till AGENTUR utan stoppar in bokstaven R i ordet.
Sen vet jag ju inte bakgrunden till deras ångest...
En kontrollerande mor vars åsikter hon trycker ner i sin dotters själ tills antingen dottern gör revolt, blir självmordsbenägen eller förvandlas till en sovande grönsak kan vara någon av orsakerna.
Sen kan dottern hitta fel på allt i sin tillvaro men är blind för orsaken till symptomen.
Inget barn kan väl se sin egen mor som något negativt även om ALLA tonårstjejer anklagar just sina föräldrar för att "inte förstå".
En svartsjuk pojkvän som både slår, hotar och som kallar sin egen flickvän vidriga saker för att hon vill fotas är ett annat scenario... Det är bra med ett mångkulturellt samhälle men själv vill jag inte ha kvinnoförtryck i Sverige där hot och våld trasar sönder tjejen ännu mer och lyckas med det som övriga samhället och massmedia inte klarade av. Mina personliga erfarenheter har hittills visat att detta till ca 98 % varit invandrarrelaterat vilket inte gör mig till rasist men uppskattar en öppenhet i sakfrågan och inget svenskt "stoppa huvet i sanden" där man anklagar folk för rasism när våld mot kvinnor istället är problemet. Många av dessa tjejer som råkar illa ut är ju själva invandrare i första eller andra generationen.
Det som upprör mig är att se tjejer straffa sig själva genom att bli ihop med någon som de VET kommer att skada dom ytterligare i ett led att självbestraffa sig själv på ett mer raffinerat sätt.
Så glad att istället se en del av mina närmaste vänner idag valt att vända missbrukare m.m. ryggen och hittat en bra kille. Sånt ger mig hopp att alla inte är lämmlar och hoppar över stupets kant ackompanjerad till den släpiga rösten av någon blonderad "Hollywood-fru"....
Avslutningsvis så finns det även en sak som ger MIG ångest!
Att se en Walt Disney-film på originalspråk där RIKTIGA karaktärer i form av skådespelare ger sin röst till den tecknade figuren och lyfter filmen kan vara underbart oavsett hur gammal man är, men vad lever vi i för U-LAND där vi får dras med menlösa röster som antagligen härstammar från släkten Wahlgren där det enda de åstadkommit är att födas vilket direkt resulterat i att få delta i musikaler eller sitta och gestalta Disney-figurer!!!
FY FAN vad jag håller med Magnus Uggla!
Djungelboken är det enda Svenska undantaget men det var ju INNAN Pernilla var född så "DET VAR BÄTTRE FÖRR"!!!!!
bra skrivet Lennart! hoppas de får vissa på bättre tankar!